Svårt att sova utan min livskamrat.

Just nu ligger jag i Skövde och min älskade är på High Chaparall och ska heja på Orsa. Roligt för grabbgänget men för mig innebär detta dåligt med sömn. Jag vet att jag måste bli bättre på att sova ensam men det blir alltid så mär Oskar är borta. Kan inte riktigt slappna av och vi får väl se hur det går. Tur att det inte handlar om så många dagar men får man inte sova blir det jobbigt iaf.

Vi har varit i Stockholm på bröllopsfest som var sjukt vacker. Hunnit med Mariefred, kakslottet, tältning, klättring, båtåkande och mycket mer. Imorgon åker vi hem över och på söndag kommer även Oskar hem. Behöver jag säga att jag längtar dit...




Tiden går och jag lever livet.

Ja mycket händer här i livet som man inte riktigt räknat med alla gånger. I somras satte jag ett viktmål och nu är jag där. Jippie jag är stolt över mig själv och har inte slutat träna för det. :-) När vi åkte till tjejmilen i september ville jag så gärna ta milen under timmen vilket jag inte gjorde. Jag slog min tidigare tid med en minut eller så men jag var långt ifrån nöjd. Nu i helgen var vi till Mariefred och sprang semesterloppet jag och barnen. Eric och Moa sprang i olika grupper men samma sträcka på 1600m. Eric kom in på 7,33min och Moa på 7,35min och jag är grymt stolt över dem. Vi firade med lite sushi och sedan var det dags för mig att springa. Lite kissnödig i starten men tänkte att det går nog över. Låg på ett bra tempo och det kändes bra men vid 5km passerade jag svärföräldrarnas hus och sprang in på toaletten. Den kilometern var långsammast på hela loppet 6.08/km med toabesök. Jag hade tittat på klockan att jag borde hinna ändå under timmen bara jag inte tog slut på vägen. Under loppet flyttade sig min hejarklack till olika ställen och det gav massor med positiv energi. Sista 2km inser jag att jag kan gå om jag vill och ändå klara mitt mål. Grymt nöjd talar jag om för klacken att jag är sjukt bra vinkar leende och spurtar på. När jag går i mål efter 10km rolig löpning stannar klockan på 56,04min och målet under timmen är
laget.
Moa på startlinjen.


Eric på startlinjen.



Jag möter min hejarklack sista gången innan upploppet.

Ja vad ska man säga...

Livet rullar på så fort att man knappt hinner med själv. Man kan ju fundera över hur det går ihop då en minut alltid är en minut. Som vanligt tror jag att mina klockor är dopade så det är därför jag inte hinner med.

Måste ju säga att jag lever ett riktigt bra liv iaf.




Resa och 1år!!!

Vi hade ju helt plötsligt kommit på att vi snart varit tillsammans i ett år. Till råga på allt så hamnade klätterresan precis då vilket känns jätteroligt. Spanien here we come.

Bosön

Äntligen dags för frukost och nu är det sista dagen på utbildningen. Det har varit väldigt trevligt och jag ångrar inte att vi åkte.


Sanna provar Hitlers hund och gör det jättebra.

Vi gjorde rörlighetstest vilket var intressant att se var man var stel. Men nu dags för frukost.

Stockholm igen. :-)

Idag åker vi till Stockholm igen på tränarutbildning. Direkt efter jobbet åker vi och hoppas komma fram i bra tid så vi eventuellt hinner dra en repa på klättercentret. Hade verkligen kunnat tänkt mig ett till försök på den blå leden.

Igår körde jag ett gympass för armar och rygg. Det var längesen och idag känns det allt som det ska. Såg i spegeln att armarna tydligen fått ordentligt med muskler av klättringen. Det känns riktigt bra när det syns resultat.



Gissa vem som fick ett ordentligt blåmärke på smalbenet efter den här leden... Jag har börjat anta min vanliga smurffärg och det gör inget. ;-) Säger som man sa om barnen, det ska synas att man har roligt.

Jippie!!!

På måndagen åkte vi ner och klättrade. Det gick jättebra och jag klarade nästan hela takleden då jag hängde en gång bara.

Sjukt nöjd med dagen.

Garberg med klubben

Igår var det då dags för mitt första försök att tradklättra. Humöret var på topp och det var en fantastisk dag med strålande sol. Jag barnen och Kristofer åkte först och efter jobbet anslöt Oskar till vårt gäng. Ja Jocke, Peter och Susanne kom som andra gäng och Jonas, Ellen och Klara som tredje. Innan jag hade klättrar alls började hungern sätta in och då försvann orken helt. Med många kilon hängande i selen tog jag mig upp och gick för att äta.

Två pannkakor senare ville jag inte se mer mat. Det är sjukt jobbigt när det blir så. Huvudet värkte och jag tog en tablett och hoppades på det bästa. Vi firade ner barnen och skulle äntligen börja, där och då tog orken slut. Provade iaf och satte två säkringar men när jag kom på den tredje skakade jag och tårarna rann. Det var bara att fira ner och låta Oskar gå upp och godkänna. Tröttheten till trots är jag nöjd med att det var bra placeringar och första gången kan man inte kunna allt.


Kungen av stenen!


Matrast uppe på berget. Barnen grillar marshmallows och lindar pannkaka runt.

I bilen kände jag att kroppen var tung och lyfta armarna var ett stort projekt. Äntligen hemma och skulle gå ur bilen gjorde det ont överallt. Fick av mig skorna och blev tillsagd att lägga mig en stund. Eric skulle väcka mig så jag skulle gå upp och äta, det ville inte jag. Helt sjukt vad trött jag var. Oskar försökte också men tog ner en tallrik till mig. Tvingade i mig några makaroner och ett bett på hamburgaren innan jag somnade igen.

När Oskar kom och lade sig tyckte han att understället inte var någon bra pyjamas. I efterhand kan jag hålla med. Tolv timmar har jag sovit och nu är det dags för lite jobb. Hoppas klättringen går bättre ikväll.

Nu gör vi nya försök.

Jag har varit så arg på min telefon som gjort precis som den vill, men nu ska det bli ändring då det kom en ny på posten igår. Skönt att kunna ta lite bilder igen och har jag tur lite lättare att blogga.

Igår var det tjejklättring och jag tog med mig Moa ner. Hon är så duktig bara hon vill. Jag är mycket stolt över att ha två fina barn som jag älskar till månen och tillbaka.



Gräsänka

Helgen som var blev jag gräsänka och passade på att ta en tjejkväll på hotellet i Malung, springa en trailtävling och klättra lite extra mycket. Trist nog får jag ju svårt att sova när jag är ensam hemma. Nu är ordningen återställd och jag har min underbara sambo som andas mig i nacken. Jag älskar det!!! Nu ska jag också försöka sova lite då det är jobb imorgon. Lite bilder imorgon kanske. Vi får se. ;-)

Tjejmilen

Ja nu har det verkligen varit dåligt med uppdatering. Mycket har hänt och jag jobbar som vikarie på förskolan både i barngrupp och kök. Taket är färdigt och vi åkte till Stockholm på tjejmilen där Moa sprang sitt första lopp på 1, 5km. Hon var jätteduktig och fick tiden 10:15 nästan utan att ha tränat alls. Jag slog tiden från förra året så i vinter får jag springa med icebugs. Nästa vecka ska jag springa Salomon trail Tour för första gången men den blir bara 5km vilket blir bra då jag känner av halsen. Hoppas det går över då jag vill få en bra tid på en kortare sträcka.

En annan rolig sak är att vi startar med tjejklättring imorgon i blå hallen där jag och Sanna ska vara ansvariga. Kul med lite mer klättring och vi ska åka till Spanien vecka 44 så nu behöver vi verkligen all träning vi kan få.

Nu ska jag göra mig klar för att åka på jobb igen. =)

Takläggning och jobbansökningar.

Idag är det lite mixade uppgifter i detta hus. Jag har skickat in flera jobbansökningar och Oskar och Steff har påbörjat takläggningen. Denna gång stannar jag inne så mycket jag kan för efter ställningsbyggandet var min kropp helt slut och jag stupade i soffan där jag slocknade på direkten. Idag har jag träningsvärk i hela kroppen och jag känner mig inte alls på topp. Skulle gärna tagit en löprunda men vet inte om det känns bra det heller. Oskar lovade mig iofs att jag skulle få ta en igår men det hann jag ju inte innan jag somnade. Vi får se hur det går.
 
Jag hatar att söka jobb då det inte är min grej med att skriva CV och personliga brev. Intervjuer är helt okej då jag svarar på vad de frågar men som sagt srbetslöshet är inte min grej för fem öre.
 
Om en vecka springer både jag och Moa Tjejmilen vilket vi ser fram emot bägge två. Det är roligt med tävlingar där man tävlar mot sig själv kan man säga och 33 000 andra tjejer men iaf. Jag vet att jag inte kan vinna men jag kan slå min egen tid och det är precis vad jag är ute efter.

Vasastafetten

Idag var det dags för den första stafetten för mig. Jag fick första sträckan och det är uppför i nästan 3km och sen fortsatte det relativt plant i 6km till, det var en stor utmaning för mig men det gick. 9km på 1h är jag mycket nöjd med. Ökade sista biten in mot växling och fick bra tid på de kilometrarna. Jag har nu mycket bra förutsättningar för en bra tid i tjejmilen. Fjärde nummerlappen läggs i högen och väntar på den femte om två veckor.
 
Om någon tvivlar så kan jag ju bara säga att jag är sjukt bra!!! =)
 
 

Födelsedag

Igår fyllde jag år och äntligen skulle jag få öppna paketet som stått både i hallen och i källaren. En jättefin lila gitarr fick jag och jag är så stolt att jag kan spela. Det är så roligt att jag gör det jag alltid gjort bara mycket mer och öppnare. Ibland blir man nästan tårögd då man inser hur mycket man saknar vissa saker. Musiken har alltid varit en del av mig men då man har lite svårt att ta för sig blir det inte mycket med det. Nu sjungs och spelas det för fullt precis så mycket jag vill. :-)

Det blev strax över 30km löpning förra veckan och det känns riktigt bra. Igår passade jag på att springa upp till kläppen då Oskar slutade men tyvärr fick jag ett skavsår vilket resulterade i barfotalöpning sista kilometern. Började iofs med intervaller så jag var lite trött när jag närmade mig målet. På tal om målet har jag en tävling till inbokad. På lördag springer jag första sträckan i Vasastafetten. Vad har det tagit åt mig? Tävlar och tränar med ett leende och känner själv att jag mår så mycket bättre än då man inte vågade göra något med rädslan att vara värdelös.

Nu ska jag ta mig i kragen och åka till byggen för att köpa färg. Sen blir det nya sänggavlar till barnen. Oskar är världens bästa sambo och han är min! :-D

Löpning, vattenskidor och grillning.

Efter jobbet på fredagen tog Emma och jag en liten löptur från Sälen till Höknäs, det blev c:a14km. Vi var sjukt nöjda när vi kom fram och jag fick låta bli den sista milen då träningsvärken från gymmet satt kvar och varje led från midjan och ner gjorde ont. Men att ha klarat att springa hela vägen gör det lätt värt det. Igår åkte barnen till sin pappa och vi åkte vattenskidor med vänner. Bjöd över dem på grillning och hade en väldigt trevlig kväll. Idag blir det klättring i hallen men jag tror att jag tar en löprunda som uppvärmning. Skulle kännas bra att ha fått ihop 30km denna vecka. Livet rullar på fint och jag mår kanonbra. 

RSS 2.0