Ja mycket händer här i livet som man inte riktigt räknat med alla gånger. I somras satte jag ett viktmål och nu är jag där. Jippie jag är stolt över mig själv och har inte slutat träna för det. :-) När vi åkte till tjejmilen i september ville jag så gärna ta milen under timmen vilket jag inte gjorde. Jag slog min tidigare tid med en minut eller så men jag var långt ifrån nöjd. Nu i helgen var vi till Mariefred och sprang semesterloppet jag och barnen. Eric och Moa sprang i olika grupper men samma sträcka på 1600m. Eric kom in på 7,33min och Moa på 7,35min och jag är grymt stolt över dem. Vi firade med lite sushi och sedan var det dags för mig att springa. Lite kissnödig i starten men tänkte att det går nog över. Låg på ett bra tempo och det kändes bra men vid 5km passerade jag svärföräldrarnas hus och sprang in på toaletten. Den kilometern var långsammast på hela loppet 6.08/km med toabesök. Jag hade tittat på klockan att jag borde hinna ändå under timmen bara jag inte tog slut på vägen. Under loppet flyttade sig min hejarklack till olika ställen och det gav massor med positiv energi. Sista 2km inser jag att jag kan gå om jag vill och ändå klara mitt mål. Grymt nöjd talar jag om för klacken att jag är sjukt bra vinkar leende och spurtar på. När jag går i mål efter 10km rolig löpning stannar klockan på 56,04min och målet under timmen är laget. Moa på startlinjen. Eric på startlinjen. Jag möter min hejarklack sista gången innan upploppet.
Moa på startlinjen.
Eric på startlinjen. 
Jag möter min hejarklack sista gången innan upploppet.