Två lunchdejter på rad...

Igår var jag på möte med jobbet och när vi var klara blev jag bjuden på lunch av vår utesäljare. Mycket trevligt var det och en god ceasarsallad senare var det dags att åka hem igen. Idag ringde chefen och undrade om jag kunde komma så bjöd han på lunch. Inte dåligt måste jag säga att få två dejter på två dagar. ;) För att inte tala om dejten jag har hemma, det är den bästa jag vet iaf. <3
 
Nu är det läxförhör av engelska glosorna med sonen medans maten blir klar sedan är det dags för läsläxa med dottern.
 

Ledsen för dålig uppdatering.

Helt plötsligt inföll lusten att ta tag i all oreda som blivit. Rensning har varit prioritet ett!!! Det var massor med saker som skulle på tippen och saker som stod och tog plats istället för att läggas undan. Barnkläder som växt ur och mina kläder jag aldrig använde.

Nu är jag ju inte klar än men jag känner att det är mycket bättre redan. Källaren är kvar och att strukturera upp verktygen och byggmaterial. Återkommer med resultat senare. Nu är det dags för en dusch.

Jag älskar mina barn!!!

Jag gör verkligen det men ibland provar de tålamodet på en lite väl mycket. Igår var det föräldramöte för sonens klass och när jag kommer hem ropar han att Fia har gjort något på toaletten. När jag kommer dit ser jag en grön gegga som påminner om slime men jag antar att det är något annat. Efter en närmre titt visar det sig vara diskmedel och mjöl eventuellt något mer, jag saknar ju några ägg från kylen. Som alla vet är det inte lätt att torka upp diskmedel när det är ensamt men nu var det förmodligen både ägg och mjöl också...
 
Jag kan inte säga att jag var speciellt glad på henne då och inte blev det bättre av att hon tydligen gömt en luftpistol i Erics säng. Tur att han har kommit på att det är lika bra att erkänna om man gjort något för annars blir det bara värre. Men som sagt jag ÄLSKAR verkligen mina barn.
 

Mina fina underbara barn <3

Några filtar till.

Martin fick en filt när han fyllde år och den har Croken alltid varit snabb på att låna så jag tyckte inte det var mer än rätt att han fick en egen.

Jag tyckte den blev riktigt cool med det gröna mot det svarta och Croken blev mycket nöjd.

Sonen har ju tjatat om en egen filt och nu fyllde han ju år och fick den äntligen.

Har skickat upp en tröja till barnens kusin men jag blev inte riktigt nöjd så den fick bara vara ihopvikt på bild.

Men Sagabarnet var nöjd över tröjan iaf. =)

Min vackra mössmodell

Jag gjorde ju en mössa i påsk som jag tror att jag inte bloggat om. Men jag har ju lite problem när det kommer till att ta kort på mig själv, alla kan ju inte vara lika duktiga som Moa på det. Men mitt hjärta tog på sig den och ställde villigt upp och kontrasten mellan mössa och kalsonger gjorde ju saken bara roligare.

Ja jag kan vara så rolig sååå ibland. =)

Men han kunde samla sig tillslut. <3 Mitt vackra hjärta <3
Ja visst har jag en fin mössa också ;)

Hemresan =)

Jag åkte till Uppsala och hämtade upp Emma för en tur till Valbos Ikea. Allt gick perfekt och vi rullade vidare mot vårt mål. Under färden blev jag kissnödig men tänkte att det blir bra när vi kommer fram. Efter lite vägarbete och annat skrot höll jag på att krypa ur bilen men jag körde ju så det fick gå bra ändå. Äntligen ser vi IKEAs skyltar och allt känns bra tills jag ser bensinlampan lysa men eftersom det låg en mack precis bredvid så tyckte jag att vi skulle ta det sen. Emma däremot tyckte att vi skulle göra det direkt, bara för att retas såklart. Vi kör in på parkeringen jag skrattar så tårarna sprutar samtidigt som jag håller mig för brinnande livet. Vi hittar en parkeringsplats men bilen bredvid har bakdörren öppen så jag måste ta omtag för att inte köra på den. Bilen har ju ingen servo så den är ju lite tungstyrd ibland och om man skrattar så tårarna sprutar, försöker att inte kissa på sig samt lyssnar på min underbara vapendragares kommentarer så är det inte lätt. Jag kryper ihop över ratten för att försöka samla mig så mannen som ligger i baksätet på sin bil reser på sig, går ur bilen och stänger dörren. Nu tänker nog de flesta att allt är lugnt och ingen bryr sig mer om just det men inte vår parkeringsgranne inte...
 
Han står med korslagda armar och stirrar in i vår bil medans vi skrattar vidare och funderar på hur vi ska ta oss ur bilen utan att tydligen få skäll. Emma öppnar dörren och piper iväg en bit i förväg medans jag samlar kraft för att ta mig mot toaletten. Medans jag låser bilen frågar mannen bakom mig om det blev konstigt för oss när vi kom. Nej inte det minsta men jag är fruktansvärt kissnödig och vi skrattade redan innan vi kommit till parkeringen. Till svar får jag att han har problem med bilen och att den inte startade och då kunde man allt hålla sig för skratt. Javisst piper jag till svar medans jag svansar iväg mot Emma och fortsätter skratta så tårarna sprutar åt hela situationen. Efter mycket spekulationer i kön så säger Emma, Ida kan inte jag få gå före dig på toa. Så mycket som benen var i kors just då har de nog aldrig varit förut.
 
Sen skulle vi tanka och då hade vi stått och packat min lilla pärla vilket alltid lockar till skratt så humöret var på topp. Emma frågar om jag har tuggummi så jag ska plocka fram det när jag ändå är vid bagaget. Akta så du inte tankar i bakluckan säger hon och jag svarar att mycket dumt har jag gjort men inte sååå dumt. Krånglar med kortet, letar tuggummi, öppnar tanklocket och ska börja tanka och går bak till den öppna bakluckan och inser det dumma i mitt handlande och fortsätter skratta. Bilen blev tankad på rätt ställe och vi fortsätter mot McDonalds där Emma vill ha glass. Att vi överhuvudtaget fick något från McDriven är för mig en gåta, inte en hel mening kom över mina läppar utan det var skratt, tårar och några enstaka stavelser men det lyckades.
 
Ja vi tog oss hem hela och rena, eller kanske inte Emma men det tar vi inget extra för. =)

Ja då var det dags för ett litet sammandrag av Stockholmsresan.

Jag strulade in i det sista med att fixa barnvakt till kidsen eftersom jag inte kunde ta dem med. Tre gånger frågade jag deras pappa under veckan om han skulle komma hem till helgen då jag behövde hjälp. På fredagen när jag nästan gett upp om att ta mig iväg ringer han och frågar om jag är hemma... Han tog barnen och jag fick börja min resa mot mitt mål sedan ett år tillbaka.
 
Resan gick bra och efter att bara gjort samma fel som förra gången så hittade jag rätt ännu en gång till min fina Eva. <3 Jag bytte bilen mot ett busskort och jag kunde ta mig in till Stockholm lätt dagen efter. När jag skulle lägga mig att sova kändes det ganska ensamt för hjärtat var ju och hälsade på sin syster i Örebro så jag var helt ensam med bara lägenhetsväggar som talade sitt tydliga språk. (Det är längesen jag bodde i lägenhet och jag har tydligen för lite att göra för att ta det lugnt. Vet grannen om att deras barn har krupp?!? Ojdå har andra grannen problem med humöret?!? Ja ni förstår kanske hur det var för mig.)
 
Dagen D började med en stadig frukost och sen skulle jag in och hämta nummerlappen, Emma hade hämtat sin redan dagen innan. Allt gick bra och jag hittade direkt typ... Det var ju bara att följa efter alla träningsklädda tjejer som var med på tuben. ;) Sen följde man efter de blå påsarna till starten med en liten avstickare in i ett köpcentrum eftersom det var en påse som gick dit och jag följde efter. :P
 
Starten närmade sig och jag frågade Emma hur det gick för henne. Tågen stod still så hon tog sig inte från Uppsala och starten var hotad!!! Panik var ju inte långt borta och vi hade ju varit fyra som skulle springa från början och nu var vi två men alla hade haft något hinder. :) Skam den som ger sig. Jag letade rätt på tävlingsledningen och frågade om man fick starta i en senare grupp då tågen inte gick och det skulle inte vara något problem. Jag träffade på Amanda och tittade när hon startade medans jag försökte hålla mig lugn. Emmas syster Marie skulle ta mina väskor så jag väntade startklar att lämna över och springa. Vakterna som stog vid insläppet försökte få mig att gå in i fållan men jag kunde inte lämna Emma i sticket. Vår grupp startade och jag stod och hoppade för att se bättre men ingen Emma. Nästa grupp släpptes fram och jag blev alldeles pirrig, då kommer dom och vi han stå på startlinjen i 10 sekunder innan vi släpptes iväg.
 
Hemskt nöjda med dagen då det var regnigt och geggigt och anmäld inför nästa år är jag.
 

Hemma i lägenheten var det skönt att få av sig kläderna och hoppa in i duschen. =)

Mina fina shabby chick skor som LillSyss sa så bra. ;)

Jag gjorde det och ska göra det igen. =D

Den fina goodiebagen.

Anmälde man sig på plats så fick man träningströjan och den var ju ROSA så det var ju ett måste. Sen köpte jag mig en fin huvtröja i ännu mera ROSA som var jättesnygg. IDA ÄR NÖJD!!!
 
Hemresan den var ett kapitel för sig men roligt hade vi vapendragaren och jag...
 

Morgonmys med hjärtat <3

Att kunna krypa ner en stund och värma sig innan det är dags att bege sig ut i vedhögen för att plocka lite är hur mysigt som helst. Man får passa på medans man kan.

Nu var milen klar för den här gången!

Efter mycket strul kom vi äntligen iväg. Emma blev sen men vi startade bara i gruppen efter. Signalfel kan verkligen ställa till det. Återkommer imorgon när jag kommit hem till datorn. Nu ska jag mysa med Eva en stund innan jag tar tidig kväll. :-)

Idag är dagen D!!!

 

RSS 2.0